12 juli 2009

Hemma

Vi vill avsluta denna resebloggning med en liten film med de klipp som inte kom med i någon film på grund av att de var för långa, för konstiga eller för kassa. Har även lagt med några favoriter.

Vi vill också tacka er alla för att ni följt vår resa och förgyllt dem med era kommentarer och tips!

Tills nästa resa, adjö!

/Martin, Kurt och Tomas

outtakes from Martin Fryxell on Vimeo.

6 juli 2009

Vegas

Vi har varit utan internet här i Vegas så nu blir det en bloggning
på iPhonen från ett wlan på ett sushihak.

Jag kunde aldrig ana att det skulle vara så varmt i Vegas. En bra bit
över 40 grader på dagarna och nästan lika varmt på kvällarna.

Vi har bott på Bally's Hotel som ligger bekvämt på The Strip som är
där all action sker. I fredags skulle vi ut men vi stoppades av mina
vita sneakers. Vilken nybörjartabbe! Vi hamnade på ett ställe med
en urusel DJ. Efter snabb fika + shopping i ett outlet söder om Vegas
så kände jag och Kurt oss väldigt money. Tomas kände sig lite lätt
risig och tog en tidig kväll för att sova ut vilket hjälpte idag.

Eftersom Kurre och jag var så money så fick vi gratis inträde på en
trevlig klubb där dubfire vände vax.

Efter en tidig kväll igår i Vegas mått mätt så ska vi idag åka
till LA för att i morgon tisdag sätta oss på planet hem till
stockholm. En resa som vi inte ser fram emot. Håller tummarna på en
upgrade till första klass vilket inte kommer ske.

Sen tror jag att vi alla ser fram mot att sätta fötterna på Svensk
mark om vi inte fastnar i någon H1N1-karantän förståss. Ska se om
vi kan peta in en avslutande bloggning i kväll. Så vi hörs senare!

4 juli 2009

San diego, farväl

Idag träffade vi Amanda och Hannah igen, fantastiska människor.
De bjöd in oss till brunch igår kväll och när vi träffades hade de kokat ihop en quiche.
(Quiche är franska för engelskans "pie" och svenskans "paj").

Det var fantastiskt gott och vi blev bortskämda (igen).
Efter frukost gick vi upp till deras community-pool. Amanda bor i en så kallad "gated community". Det är ett avspärrat bostadsområde där the rich and famous kan bo ifred och de har poolområde och gym med ytterligare vakter som kollar så ingen smugit sig in.


Det här är nog det närmaste entourage-tillvaro vi kommit. Vi var i ett lyxigt område med rika, vackra människor omkring oss och vi kunde latja-lajban i poolen med nurfbollen och Kurt katapultade iväg mig från sina axlar.

Efter ett par timmar vid poolen drog vi iväg och åt lunch och glass till efterätt på "Cold Stone".




Den glasserian gör glassmakning till ett hantverk , man väljer smaker och tillbehör och de skulpterar ihop allting på en nerkyld stenplatta. Vi beställde alla en medium och ingen orkade äta upp.


Sen åkte vi tillbaka och badade och nojsade ett tag till för att sedan åka till en fiskrestaurang för middag bara för att återvända till poolområdets bubbelpool vid 22 tiden.

Tiden gick och vi visste att det snart var dags för vårat oundvikliga avsked.
Vi gick ner till huset igen och Amanda spelade ett sista improviserat violinstycke till vår ära med mig kompandes på gitarr.

Sen tog vi farväl...
Under sorg, glädje, stående inbjudan från båda håll och löften om att träffas igen.
Vi satt rätt tysta i bilen på väg hem.
Det har varit fantastiskt att träffa homegrown americans som tagit hand om oss och visat att här kan man bo.

Nu har vi bokat hotel och imorgon bär det av till Vegas för att försöka vinna tillbaka utgifterna för resan.

Vi ses snart!

3 juli 2009

San Diego Nights

Idag så träffade vi Amanda, en gammal vän till mig och Kurt från gymnasiet, som visade oss La Jolla. La Jolla är en mysig liten statsdel nordväst om San Diego. Amandas kompis Hannah hängde på och vi kastade lite nerfball och tittade på sälarna nere vid stranden.

Sen så bjöds vi på en väldigt trevlig överraskning. Amanda och Hanna spelade en vackert violinstycke för oss nere vid stranden. Vi blev överraskade och rörda av denna fina gest!

Amanda är precis nyinflyttad till San Diego och bor därför temporärt inflyttat i en lägenhet som hon lånat av en vän. Lägenheten är toppklasse och vi ska pröva områdets saltvattenpool i morgon.

Att träffa Amanda efter 15år var väldigt väldigt roligt. En sann kär vän och ett riktigt energiknippe.

På lördag morgon styr vi fårrrden mot Vegas. Bis dann!

Vi börjar få ordning på vår släng av H1N1 eller vad vi dragit på oss.. snart är vi friska. Amerika har massa roliga piller på apoteken som underlättar besvären av hostan och snuvan.


Sälarna gillade barnstranden och har helt enkelt tagit över den.


Långt borta till vänster är där sälarna hänger.


Amanda och en nerfball, en mjuk amerikansk fotboll. Jag hade klara problem att få till spinnen men Tomas fick till det riktigt bra men vi fick ändå spö av damerna.









1 juli 2009

Barhopping


Nu är vi hemma och hesa. Vi kanske glömde att nämna tidigare att vi alla tre dragit på oss varsin förkylning med halsont, snuva och nedsatt allmäntillstånd som följd. Vi köpte förvisso lite magiska amerikanska halstabletter som fick hela munnen att domna bort, men vi var inga sångfåglar när vi lämnade hotellet för lite barhäng.

Vi valde att promenera lite europeiskt nedför gatan som vi bor på. Efter en lång promenad beslutade vi oss för att slinka in på en bar som heter Manhattan bar. Den var skönt ärkeamerikansk med precis all arbetarklassromantik och Coors Light man kan förvänta sig. En överförfriskad MC som såg ut som Rocco i Boondock Saints skötte Karaoken, och det var bara sentimental country eller "God bless the USA" som levererades. Jag (K) hade för avsikt att klämma av en låt på spanska, men det byggde på att jag hittade något som jag kände till melodin på. Jag insåg rätt snart att det var omöjligt uppdrag, för jag vet ju inte vad "Dancing Queen" heter på spanska.

Martin slog sig i slang med en av sångarna som 8 gånger frågade var vi kom ifrån, och han fick samma svar 8 gånger. Tillslut föll poletten ned, och då förkunnade han att han villa ha en "boney swedish girl".

Vi gled ut efter några öl/jd/cola light och promenerade tillbaka längs gatan. Vi hörde rockmusik från en öppen dörr med ett draperi fördraget och stod utanför och debatterade huruvida vi skulle våga gå in. Tillslut gick jag runt hörnet och slank in genom en bakdörr och kunde konstatera att det var en rätt soft bar med få gäster. Jag vinkade in kavalleriet genom skynket.

Tre tjejer från Filipinerna jobbade i baren, och först vägrade de tro att våra svenska körkort var äkta. En av dem hotade att "fuck us up" om vi ljög om vår ålder, men vi bedyrade vår lagstadgade rätt till alkohol. Tillslut föll de till föga. De var väldigt pratsamma, och våra sargade halsar fick jobba för att överrösta rockmusiken. T som har spelat in film på Flippipinerna kunde diskutera hur det var där, och han fick till och med skriva en autograf eftersom de blev lite impade av att ha en "swedish actor" in the house.

De ville även se bilder från Sverige, men det enda vi hittade var en bild på A-Lo och Sophie på flakcykeln i min lur. Sophie fick dem förstås att smälta och jag fick höra att jag jag har en "gorgeous wife". Men det visste jag förstås redan! Cha-Ching!

Hur som haver, vi drack artigt mycket av deras utbud, och när det började närma sig stängningsdags tog vi en gruppbild som de bestämt ville ha en kopia av mailade till sig. Nu är det säkrast för T att han makes it big, annars har vi filipinska maffian efter oss.




På väg hem längs tomma gator kom vi till en korsning där det föll sig så att vi hade röd gubbe. Hemma kan ju sånt kvitta, men i USA och Japan är det en big deal. I ögonvrån såg vi en polisbil komma glidande och jag och Martin skrek "Five-OH!!!" och frös till is på trottoaren. Förgäves dock, för T bara valsade ut i gatan mot röd gubbe och poliscruisern svängde genast upp mot oss och från deras högtalare hörde vi "the light is RED!!!" på upprörd polisamerikanska.

Vi försökte se så helylleoskyldiga ut som möjligt och T studsade tillbaka till trottoarkanten. Efter några långa sekunder brummade polisbilen vidare i natten. Vi slapp smaka tazern den här gången.

Nu ska vi sova, och i morrn skall vi kanske träffa en gammal bekant som bor i SD. Vi kanske också skall kolla in Zooet eller Sea World, och kanske surfa lite. Vi tar det som det kommer.


Dan Siego


Igår körde vi som sagt ner från Los Angeles till San Diego. Los Angeles var många trevliga små oaser i en öken av stillastående trafik, så vi såg fram emot det lite mindre San Diego och hoppades slippa så många timmar i trafik om dagen.

I morse vaknade vi i vårt lilla rum i förorten Chula Vista. Vi gick och åt pannkaksfrukost på ett ställe som heter Aunt Emma's, och det var helt ok. Sedan for vi till ett köpcenter där vi gled runt ett bra tag och köpte på oss lite skor och kläder. Undertecknad (Kurt) har nu tagit steget till "low cut"-strumpor. Befriande skönt att glida omkring med bara anklar, men det känns lite ovant och ekivokt.

Efter köpcentrat cruisade vi in till centrala SD, och det var en riktigt fin stad. Glassiga skyskrapor och en fin hamn/vattenfront. Ett gammalt hangarfartyg låg ankrat för evigt och var nu ett museum, och det var vi tvungna att gå ombord på. Riktigt koolt att gå omkring i labyrinterna under däck och se hur trångt alla bodde. Och däcket var fullt av A7or och F4or och till och med ett F14 (Tom Cruise flyger ett sånt i Top Gun, när han inte duschar).

Jag och Martinez fick pröva en "full motion simulator", det är en motoriserad plastkokong som man sitter i och flyger flygplan. Svänger man höger lutar hela härligheten höger, flyger man uppåt lutar den uppåt. Flyger man upp och ned så hänger man också upp och ned. Martin fick börja att spaka men fi fick in en tursam akterträff och vi hamnade i en inverterad flatspinn som höll på att centrifugera upp maginnehållet på oss. Vi skrek och fnittrade som skolflickor.

Nu är vi precis hemkomna på hotellrummet efter en köttmiddag på steak house. Vi skall egentligen bara spetsvända och gå ut på någon lokal bar och sjunga spansk karaoke. Får se om kameran följer med.

Rocky in San Diego





Hittade en Rocky-bok på engelska i en seriebutik i San Diego. Rätt stort. Hittade även en Domo Kun som ska bli ankans och SpongeBob's kompis :-)

29 juni 2009

Electric Daisy Carneval


Plugga in dina bästa hörlurar och luta dig tillbaka.



Artister och de olika dansgolven

Post production

Vi har precis kommit hem från biografen där vi såg Transformers 2.
Den var feeeeeet!

Martin sitter just nu och klipper en film om helgens rejv, räkna med
en grim postning inom några timmar...

/K

27 juni 2009

Tanzen machen

Kom precis hem från Electric Daisy Carneval. Massivt arenarejv med
tonvis av kärlek i luften. Räkna med mer djuplodande bloggning om
det, för det rockade!

/K

26 juni 2009

LA

På väg ner mot Los Angeles fick vi höra på radion att Michael Jackson gått och dött. Det var ju synd tyckte vi, och varenda station spelade MJ back-to-back som en hyllning till popkungen.

Det var sen eftermiddag när vi styrde av motorvägen i den del av LA som kallas "The Valley" i folkmun och är en dal norr om själva epicentrum. Där ligger de flesta stora studioområdena och många affärsdistrikt. Vi cruisade runt ett bra tag och tog oss sedan helt spontant upp på Mulholland Drive som är en kringelikrokväg upp i bergen som skiljer "The Valley" från Beverly Hills och de finare delarna av Los Angeles. Där kunde vi förutom en massa miljardvillor även se Hollywoodskylten för första gången.


Vi hittade även ett sjysst rekreationsområde där vi parkerade och promenerade upp på några toppar som överblickade hela LA. Överallt runt om oss joggade smala och vackra amerikaner omkring, så det gick inte att missta sig om var man var i världen.





LA är så vansinnigt stort, och vi kände att vi ville mjukstarta i Dalen den första natten. Vi körde ner från berget och började leta något motell vilket visade sig vara stört omöjligt. En centimeter på vår lilla karta var ungefär 7 mil i verkligheten, och vi körde och körde. Vi såg många perukmakare och medium (spåtanter) men ingenstans att bo. Till slut tog vi ett dyrt Best Western precis vid Hwy 405 och där sitter vi nu och kollar minnesprogram om Mikael Jacksson. I morrn omgrupperar vi till södra sidan av berget. Det blir nog lite Rodeo Drive och kändisskådning och sen ska vi på rejv på kvällen. Universal studios kan ni nog räkna med lite bloggning om också.

/Kurt

Välkommen till Kingsburg

Idag sade vi adjöss och good bye till Yosemite och styrde söderut genom Californiens inland. Det var stundtals 3-siffriga Fahrenheit och när vi saktade in vid korsningar kände vi hur mycket det brände i solen. Till slut fick vi ta upp taket och ladda på med luftkonditioneringen för att inte storkna.

En liten bit söder om Fresno såg vi plötsligt skyltar vid sidan av motorvägen som förkunnade att här låg ett svenskt samhälle vid namn Kingsburg. Vi blev förstås nyfikna och svängde av för att ta en titt. En pittoreskt sömnig centralgata var kantad av blågula skyltar som hälsade "Välkommen" och varenda liten butik hade någon svensk anknytning. Husfasaderna var smyckade med kurbits och diverse svenska landskapsvapen. Vi stannade till och gick in i en affär som sålde memorabilia från 50-talet. Där blev vi väl mottagna av två frodiga kvinnor som blev överförtjusta när äkta blåögt svenskt stål klev innanför dörren.


Efter en väl tilltagen pratstund och flera varningens ord för Mexico bjöd vi invånarna i Kingsburg farväl och satte fart söderut igen.


Kan ju tillägga att vi har fått se många sjyssta 18-wheelers, och i backarna ner mot LA hörde vi för första gången amerikanska "jake brakes" in action. Vi såg också en UPS-tradare med glödheta och rykande trailerbromsar som dånade nedför backen. Vi får se om vi återkommer med en bloggning på truckingtemat!

/Kurt

25 juni 2009

Idag har vi spenderat dagen på Yosemite national park.

Det har varit väldigt varmt så vi var väl inte snabbast i parken.
Hela Yosemite-dalen är väldigt vacker men är uppbyggd på typiskt amerikansk sätt med vägar överallt. Vi skulle nog behövt mer tid för att verkligen upptäcka parken, men värmen tog över och vi flydde hem till motellets pool.

Ett stort bonus var att Canon ordnade turer där man fick låna den senaste utrustning. Jag och Kurre hängde på den avancerade gruppen med varsin Canon 5D Mark II runt halsen :-)
T-Bone hängde på nybörjargruppen med en ny Canon 500D och lärde sig några nya tricks.

I morgon drar vi ner til LA och hänger. Här är lite bilder från dagen. Dom vi tog med Mark II:an kommer senare då vi fick lämna in minneskorten till Canon.








24 juni 2009

Sista dagen i SF

Några bilder från igår. Nu är vi i Yosemite Park för att glutta på lite natur.

Sjölejon vid Pier 39 vid Fishermans warft.

Pelikaner vid Pier 39 vid Fishermans warft.

Golden Gate

Golden Gate

Sausolito

Twin Peaks

M5 Industries Inc. Mythbusters workshop.


22 juni 2009

Slinger

Lite bilder från resan till San Francisco från Santa Cruz.

En ödla som vi träffade på vägen

Slingriga vägar vid Big Basin Redwoods State Park

Längs Road 1


Längs Road 1

Sights and sounds of San Fransisco

San Francisco from Martin Fryxell on Vimeo.

It's Mecka maaan!

Apple store i San Francisco!

Infinite Loop

Missade att titta i kameran för några andra geeks som precis posat framför skylten vevade ner rutan och skrek "It's Mecca maaaaan!!!". Jag håller med! Blev ett riktigt lyft att få varit på denna magiska plats.