De bjöd in oss till brunch igår kväll och när vi träffades hade de kokat ihop en quiche.
(Quiche är franska för engelskans "pie" och svenskans "paj").
Det var fantastiskt gott och vi blev bortskämda (igen).
Efter frukost gick vi upp till deras community-pool. Amanda bor i en så kallad "gated community". Det är ett avspärrat bostadsområde där the rich and famous kan bo ifred och de har poolområde och gym med ytterligare vakter som kollar så ingen smugit sig in.
Det här är nog det närmaste entourage-tillvaro vi kommit. Vi var i ett lyxigt område med rika, vackra människor omkring oss och vi kunde latja-lajban i poolen med nurfbollen och Kurt katapultade iväg mig från sina axlar.
Efter ett par timmar vid poolen drog vi iväg och åt lunch och glass till efterätt på "Cold Stone".
Den glasserian gör glassmakning till ett hantverk , man väljer smaker och tillbehör och de skulpterar ihop allting på en nerkyld stenplatta. Vi beställde alla en medium och ingen orkade äta upp.
Sen åkte vi tillbaka och badade och nojsade ett tag till för att sedan åka till en fiskrestaurang för middag bara för att återvända till poolområdets bubbelpool vid 22 tiden.
Tiden gick och vi visste att det snart var dags för vårat oundvikliga avsked.
Vi gick ner till huset igen och Amanda spelade ett sista improviserat violinstycke till vår ära med mig kompandes på gitarr.
Sen tog vi farväl...
Under sorg, glädje, stående inbjudan från båda håll och löften om att träffas igen.
Vi satt rätt tysta i bilen på väg hem.
Det har varit fantastiskt att träffa homegrown americans som tagit hand om oss och visat att här kan man bo.
Nu har vi bokat hotel och imorgon bär det av till Vegas för att försöka vinna tillbaka utgifterna för resan.
Vi ses snart!
3 kommentarer:
Oh, en sån där glass gjord på "coldstone" skulle jag bra gärna vilja smaka på, men se till att jag inte var mätt innan jag inmundigande den...
Las Vegas skulle jag också tycka vara kul att "titta in på".....
Nationalparkerna verkar vara mäktiga utflyktsmål.
Kul att få vara med "på sidan om", men säkert ännu härligare att få uppleva.
Tack för all text och bild vi fått.
Hälsningar
T-bones morsa
efter allt detta,
går det väl inte att fresta med Langoos längre
Härligt att läsa om era San Diego-dagar. Tänk att det var där ni skulle få lite Entourage-liv till sist och inte i Hooollyywood.
Hur går det med spelandet? Jag är spänd på att veta på vilken nivå resten av vår semester blir..
Sjyst bonnabränna Kurre ligger inne med...
a-lo...
När jag och Kurre var i Vegas förra året stoppa han EN dollar i en maskin, vann EN dollar och spelade därför inte mer på hela veckan.
Han skulle minsann gå från vegas som en vinnare.
/Björn
Skicka en kommentar